You are here
Home ›Det går inte att göra kapitalismen rättvis
Den plötsliga prisökningen i kombination med årtionden av angrepp på lönerna har inte bara lett till en ökning av antalet strejker, utan också till nya kampanjer från aktivister och reformister. Kampanjen "Don't Pay", som lanserades i juni förra året,(i England ) är en av dem. Den ställer krav på att kapitalismen skall sänka energipriserna genom statliga åtgärder och dess aktivistiska metoder - demonstrationer och en "strejk" för betalningsvägran - är välbekanta för alla som har mött kapitalets vänstern under de senaste 20 åren.
Krisen när det gäller dom ökande levnadskostnaderna är bara en aspekt av det kapitalistiska systemets allmänna lönsamhetskris. För borgarklassen är lösningen på lönsamhetskrisen att minska den andel av samhällsproduktionen som går till arbetarklassen och öka den andel som går till kapitalet. "Don't Pay" syftar endast till att göra denna fördelning rättvis genom ett "rättvist" pristak. De säger till oss: "Det handlar inte om att aldrig mer betala räkningar". Detta är bara ett reformistiskt krav på "rättvis" exploatering, en upprepning av fackföreningsmännens slogan "en rättvis dagslön för en rättvis arbetsdag". I slutändan innebär detta ett stöd för kapitalismen.
Den reformistiska heliga treenigheten - aktivismen, fackföreningsrörelsen och parlamentarismen - har fått sällskap av kampanjen ”Enough is Enough". Dess fem krav är "en riktig löneförhöjning", billigare och nationaliserad energi, användning av statliga välfärdsprogram för att begränsa prishöjningarna på mat och råda bot på hemlösheten, och - naturligtvis - beskattning av de rika. De talar om "rättigheter", "nationell skam", "statlig plikt", "patriotiska gester" och klagar på "superrika" och "storföretag". Liksom "Don't Pay" är detta återigen ett försök att göra kapitalismen rättvis. Om bara de rika beskattades, de statliga utgifterna omfördelades och olika politiker (Labour eller socialdemokraterna) hade kontrollen, skulle systemet kunna göras rättvist. Men detta system, som bygger på kapitalistklassens exploatering av arbetarklassen, kan aldrig göras rättvist, och hela den härskande klassen och deras politiska partier, inklusive Labour eller socialdemokraterna, är engagerade i detta.
Kampanjen "Don't Pay" har ofta liknats vid den framgångsrika rörelsen mot poll tax 1989-93 (Detta var en rörelse mot kommunala avgifter som Tatcher regeringen försökte införa). Men den rörelsen var inriktad på en impopulär "politiskt införd skatt" som var avsedd att flytta över kostnaderna för lokala myndigheter på arbetarklassens axlar. Det var en skatt som riktades direkt mot arbetarklassen. Att inte vilja betala poll tax kunde också betyda att arbetare mobiliserade sig lokalt för att förhindra att kronofogdarna beslagtog egendom hos dem som vägrade att betala. Levnadskostnadskrisen är en följd av marknadens lagar. "Don't Pay" kräver att energibolagen beskattas och att staten använder skatteintäkterna för att hålla energipriserna nere. Energiföretagen kan dock undvika skatt genom att deklarera sina vinster där skatten är låg och i stället för att beskatta dem ger staten dem subventioner. När de går i konkurs, vilket är fallet med 29 energibolag, däribland Bulb, säljer staten dem vidare och låter skattebetalarna stå för skulderna. Om staten inför pristak kommer detta att betalas genom att ytterligare beskatta arbetarklassen och genom att minska utgifterna för välfärd, statliga förmåner och den sociala lönen.
Miljontals människor misslyckas med att betala sina energiräkningar varje år eftersom de inte har råd att betala. Före hösten 2022 fanns det 2,1 miljarder pund sterling obetalda räkningar.(i England) Energibolagen har dock sedan länge etablerade lagliga och olagliga metoder för att hantera uteblivna betalningar. "Don't Pay" medger själva att de som har förskotts betalningsmätare inte kan hålla inne med betalningen (strömmen skulle bara stängas av), och den första åtgärden för energibolag som ställs inför utebliven betalning är att installera en förskotts betalningsmätare. Kampanjen hade bara kunnat fungera om den hade kombinerats med ett verkligt motstånd i samhället mot installationen av förskotts-betalningsmätare och med kamp från anställda inom energisektorn för att tillhandahålla gratis gas och el till utsatta hushåll. Att detta är en möjlighet visades av arbetare i Frankrike, som nyligen tillhandahöll gratis energi till hushåll med låga inkomster, skolor, idrottsanläggningar och universitet i sin kamp mot höjningen av pensionsåldern. Men detta är inte något som kan trollas fram ur tomma intet av en liten grupp välmenande aktivister. Det kräver ett allvarligt steg uppåt i klasskampen.
"Don't Pay" har misslyckats med att uppnå de "1 miljon löften" om att inte betala, vilket var målet senast den 1 oktober 2022. Den fick mindre än en femtedel av sitt mål vid det datumet. Huruvida strejken ens genomfördes på det nya datumet, den 1 december (fortfarande utan 1 miljon löften), är oklart - mest av allt för deltagarna i strejken.
Det enda verkliga omedelbara svar som arbetarklassen har på kapitalets levnadsomkostnadskris är att ta kampen i egna händer. Självorganisering underifrån, i stället för att vara beroende av att fackföreningsfunktionärer och aktivister ska utkämpa våra strider åt oss. Kampen måste föras mot kapitalets andra flank, mot de fruktansvärda löner som kapitalistklassen erbjuder, och mot den allmänna attack som de genomför för att sänka dem ytterligare. Strejkvågen under hösten och vintern (i England) är redan den största på 30 år. Men genom att främja reformistisk aktivism undergräver kampanjerna "Don't Pay" och "Enough is Enough" varje koppling mellan kampen för bättre löner och villkor, som i det långa loppet alltid kommer att tas tillbaka av borgarklassen, och behovet av att få ett slut på lönesystemet och klassamhället, vilket innebär att kapitalismen måste störtas. De undergräver dessutom det angelägna arbetet för att arbetarna ska utveckla sina politiska organisationer och gå på offensiven för att skapa ett kommunistiskt samhälle.
Arbetarklassens offensiv är den enda verkliga lösningen. En enad klasskamp , med storstrejker som kontrolleras av arbetarna själva genom samordnade strejkkommittéer, är det enda sättet att få stopp på de attacker som vi står inför.
Endast ett nytt produktionssystem, där produktionen organiseras för människans behov och där klasser och lönearbete avskaffas en gång för alla, kommer att avsluta denna kamp mot den kapitalistiska utsugningen. Det är endast arbetarklassen som kan bygga up detta, genom att störta borgarklassen och styra samhället genom sina arbetarråd. Glöm den reformistiska återvändsgränden som går ut på att göra kapitalismen bättre; vi har en värld att vinna!
Ovanstående artikel är hämtad från det aktuella numret (nr 62) av Aurora, bulletin från CWO-ICT.
Aurora (en)
Aurora is the broadsheet of the ICT for the interventions amongst the working class. It is published and distributed in several countries and languages. So far it has been distributed in UK, France, Italy, Canada, USA, Colombia.
Börja här...
- Att navigera grunderna
- Plattform
- Vad är Kompass-gruppen
- Kompass-gruppen på sociala media
- Introduktion till vår historia
Internationalistiska Kommunistiska Tendensen (IKT) består av (föga förvånande!) icke vinstdrivande organisationer. Vi har inga så kallade "professionella revolutionärer" eller betalda tjänstemän. Vår enda finansiering kommer från medlemmarnas och anhängarnas prenumerationer och donationer. Alla som vill donera kan nu göra det på ett säkert sätt genom att använda Paypal knapparna nedan.
IKT-publikationer är inte upphovsrättsligt skyddade och vi ber endast att de som återger dem anger ursprungskällan (författare och webbplats leftcom.org). Att köpa någon av de publikationer som anges (se katalogen) kan göras på två sätt:
- Genom att skicka ett e-postmeddelande till uk@leftcom.org, us@leftcom.org eller ca@leftcom.org och be om våra bankuppgifter.
- Genom att donera kostnaden för de önskade publikationerna via Paypal med hjälp av knapparna "Donate"
Vi kommer efter förmåga att översätta dom engelskspråkiga texterna till svenska.
ICT sections
Basics
- Bourgeois revolution
- Competition and monopoly
- Core and peripheral countries
- Crisis
- Decadence
- Democracy and dictatorship
- Exploitation and accumulation
- Factory and territory groups
- Financialization
- Globalization
- Historical materialism
- Imperialism
- Our Intervention
- Party and class
- Proletarian revolution
- Seigniorage
- Social classes
- Socialism and communism
- State
- State capitalism
- War economics
Facts
- Activities
- Arms
- Automotive industry
- Books, art and culture
- Commerce
- Communications
- Conflicts
- Contracts and wages
- Corporate trends
- Criminal activities
- Disasters
- Discriminations
- Discussions
- Drugs and dependencies
- Economic policies
- Education and youth
- Elections and polls
- Energy, oil and fuels
- Environment and resources
- Financial market
- Food
- Health and social assistance
- Housing
- Information and media
- International relations
- Law
- Migrations
- Pensions and benefits
- Philosophy and religion
- Repression and control
- Science and technics
- Social unrest
- Terrorist outrages
- Transports
- Unemployment and precarity
- Workers' conditions and struggles
History
- 01. Prehistory
- 02. Ancient History
- 03. Middle Ages
- 04. Modern History
- 1800: Industrial Revolution
- 1900s
- 1910s
- 1911-12: Turko-Italian War for Libya
- 1912: Intransigent Revolutionary Fraction of the PSI
- 1912: Republic of China
- 1913: Fordism (assembly line)
- 1914-18: World War I
- 1917: Russian Revolution
- 1918: Abstentionist Communist Fraction of the PSI
- 1918: German Revolution
- 1919-20: Biennio Rosso in Italy
- 1919-43: Third International
- 1919: Hungarian Revolution
- 1930s
- 1931: Japan occupies Manchuria
- 1933-43: New Deal
- 1933-45: Nazism
- 1934: Long March of Chinese communists
- 1934: Miners' uprising in Asturias
- 1934: Workers' uprising in "Red Vienna"
- 1935-36: Italian Army Invades Ethiopia
- 1936-38: Great Purge
- 1936-39: Spanish Civil War
- 1937: International Bureau of Fractions of the Communist Left
- 1938: Fourth International
- 1940s
- 1960s
- 1980s
- 1979-89: Soviet war in Afghanistan
- 1980-88: Iran-Iraq War
- 1982: First Lebanon War
- 1982: Sabra and Chatila
- 1986: Chernobyl disaster
- 1987-93: First Intifada
- 1989: Fall of the Berlin Wall
- 1979-90: Thatcher Government
- 1980: Strikes in Poland
- 1982: Falklands War
- 1983: Foundation of IBRP
- 1984-85: UK Miners' Strike
- 1987: Perestroika
- 1989: Tiananmen Square Protests
- 1990s
- 1991: Breakup of Yugoslavia
- 1991: Dissolution of Soviet Union
- 1991: First Gulf War
- 1992-95: UN intervention in Somalia
- 1994-96: First Chechen War
- 1994: Genocide in Rwanda
- 1999-2000: Second Chechen War
- 1999: Introduction of euro
- 1999: Kosovo War
- 1999: WTO conference in Seattle
- 1995: NATO Bombing in Bosnia
- 2000s
- 2000: Second intifada
- 2001: September 11 attacks
- 2001: Piqueteros Movement in Argentina
- 2001: War in Afghanistan
- 2001: G8 Summit in Genoa
- 2003: Second Gulf War
- 2004: Asian Tsunami
- 2004: Madrid train bombings
- 2005: Banlieue riots in France
- 2005: Hurricane Katrina
- 2005: London bombings
- 2006: Comuna de Oaxaca
- 2006: Second Lebanon War
- 2007: Subprime Crisis
- 2008: Onda movement in Italy
- 2008: War in Georgia
- 2008: Riots in Greece
- 2008: Pomigliano Struggle
- 2008: Global Crisis
- 2008: Automotive Crisis
- 2009: Post-election crisis in Iran
- 2009: Israel-Gaza conflict
- 2006: Anti-CPE Movement in France
- 2020s
- 1920s
- 1921-28: New Economic Policy
- 1921: Communist Party of Italy
- 1921: Kronstadt Rebellion
- 1922-45: Fascism
- 1922-52: Stalin is General Secretary of PCUS
- 1925-27: Canton and Shanghai revolt
- 1925: Comitato d'Intesa
- 1926: General strike in Britain
- 1926: Lyons Congress of PCd’I
- 1927: Vienna revolt
- 1928: First five-year plan
- 1928: Left Fraction of the PCd'I
- 1929: Great Depression
- 1950s
- 1970s
- 1969-80: Anni di piombo in Italy
- 1971: End of the Bretton Woods System
- 1971: Microprocessor
- 1973: Pinochet's military junta in Chile
- 1975: Toyotism (just-in-time)
- 1977-81: International Conferences Convoked by PCInt
- 1977: '77 movement
- 1978: Economic Reforms in China
- 1978: Islamic Revolution in Iran
- 1978: South Lebanon conflict
- 2010s
- 2010: Greek debt crisis
- 2011: War in Libya
- 2011: Indignados and Occupy movements
- 2011: Sovereign debt crisis
- 2011: Tsunami and Nuclear Disaster in Japan
- 2011: Uprising in Maghreb
- 2014: Euromaidan
- 2016: Brexit Referendum
- 2017: Catalan Referendum
- 2019: Maquiladoras Struggle
- 2010: Student Protests in UK and Italy
- 2011: War in Syria
- 2013: Black Lives Matter Movement
- 2014: Military Intervention Against ISIS
- 2015: Refugee Crisis
- 2018: Haft Tappeh Struggle
- 2018: Climate Movement
People
- Amadeo Bordiga
- Anton Pannekoek
- Antonio Gramsci
- Arrigo Cervetto
- Bruno Fortichiari
- Bruno Maffi
- Celso Beltrami
- Davide Casartelli
- Errico Malatesta
- Fabio Damen
- Fausto Atti
- Franco Migliaccio
- Franz Mehring
- Friedrich Engels
- Giorgio Paolucci
- Guido Torricelli
- Heinz Langerhans
- Helmut Wagner
- Henryk Grossmann
- Karl Korsch
- Karl Liebknecht
- Karl Marx
- Leon Trotsky
- Lorenzo Procopio
- Mario Acquaviva
- Mauro jr. Stefanini
- Michail Bakunin
- Onorato Damen
- Ottorino Perrone (Vercesi)
- Paul Mattick
- Rosa Luxemburg
- Vladimir Lenin
Politics
- Anarchism
- Anti-Americanism
- Anti-Globalization Movement
- Antifascism and United Front
- Antiracism
- Armed Struggle
- Autonomism and Workerism
- Base Unionism
- Bordigism
- Communist Left Inspired
- Cooperativism and Autogestion
- DeLeonism
- Environmentalism
- Fascism
- Feminism
- German-Dutch Communist Left
- Gramscism
- ICC and French Communist Left
- Islamism
- Italian Communist Left
- Leninism
- Liberism
- Luxemburgism
- Maoism
- Marxism
- National Liberation Movements
- Nationalism
- No War But The Class War
- PCInt-ICT
- Pacifism
- Parliamentary Center-Right
- Parliamentary Left and Reformism
- Peasant movement
- Revolutionary Unionism
- Russian Communist Left
- Situationism
- Stalinism
- Statism and Keynesism
- Student Movement
- Titoism
- Trotskyism
- Unionism
Regions
User login
This work is licensed under a Creative Commons Attribution 3.0 Unported License.